Idag för 28 år sen

Just idag, 31 augusti 1991, för 28 år sen, klev jag in i vuxenvärlden o träffade min första man som senare även blev far till mina två äldsta barn, Anna och Jonas. Så enormt mycket som hänt sedan dess! Vilken resa det blev och förhoppningsvis slutar mitt vuxna liv en dag nästan som det började trots allt som hänt under dessa år. Min första man var militär, jägare o bonne, en bra kombo för mig men tyvärr gick vi skilda vägar efter 10 år. Senare har här funnits fler bönder och jägare i mitt liv och det är denna sorts män jag trivs bäst med. Många tänker säkert nu: men snälla nån man borde väl duga även om man inte är bonne??  Absolut gör man det! Jag har massor av vänner som inte är bönder men ska man leva ihop med mig underlättar det enormt mycket om man är bonde eller i alla fall har en känsla för jordbruk, naturen, skogen osv. Hela mitt liv kretsar runt jordbruket, djuren, växt och grönsaksodling, vara så självförsörjande det bara går att vara och att vi ska värna om en levande landsbygd. En helt vanlig dag vid middagsbordet kan samtalsämnet vara allt från gödselhantering till förädling av den egenodlade maten. Helt naturligt för mig o min familj men troligen inte vad andra kanske pratar om. Pröva vet ja! Lagom när middagen är serverad kan ni diskutera utgödslingen eller varför hur just den kon är i magen idag.... Tiden är dyrbar och man får passa på när man äntligen är tillsammans. Ni kommer få uppleva hur livet med mig, en bondtös, kan vara och Ni som inte är bönder inser säkert med lättnad att nä så vill vi inte ha det och Ni får genast en ny syn och tacksamhet att vi bönder finns och vill arbeta med det vi gör trots många gånger svåra förhållanden men även under helt underbara dagar också. Att se nya liv födas i form av kalvar, höns o grisar eller vad det nu är som finns på gården, är sådan otroligt lycka och man blir glad i hela kroppen. Visst händer det olyckor och komplikationer i samband med att nya små liv ser dagens ljus men som skönt är har jag för det mesta varit förskonad från sådant. Endast under en period, då jag var tillsammans med en bonde, fick jag uppleva värsta misären på hans gård. Det var även han som sedan visade sig vara psykopat och förutom misshandel och sexuellt ofredande efter att jag flyttat därifrån, fick han mig även dömd för diverse saker. Han tog allt jag ägde och isolerade mig ifrån min familj och vänner. Det var där jag hamnade på helvetets botten men mer om det en annan gång.

 Jag ägnar min tid åt att odla och förädla det jag odlar samt att ta hand om min minste pojk Linus (dom två stora bor inte hemma) och sköta hemmet. Dessemellan jobbar jag heltid, åker mc, skjuter, fiskar, pysslar och springer så ofta jag kan. På vintern tar jag gärna en tur i fjällen, tar på mig skidorna o kastar mig utför. Jag bakar  mycket, eller ja, typ allt bröd och fika. Fyller frysen med en mängd olika saker och tillsammans med kött ifrån både vildsvin, älg, gris och nöt har vi ett matförråd som skulle kunna mätta oss ett helt år framöver. Jag gör med jämna mellanrum stora laddningar med köttbullar, kåldolmar, biffar mm som jag fryser in för att lätt och snabbt kunna användas dom dagarna jag bara inte hinner laga middag. Och att köpa halvfabrikat är inte min grej. Visst har det hänt, men sådan mat smakar rent ut sagt skit och läser man sen på innehållet och dess ursprung ja då får man nästintill spykänslor.

Mitt motto är att vara självförsörjande på allt jag kan. Och med facit i hand, har jag lyckats riktigt bra genom åren. Ja i 28 år har jag odlat min mat, slaktat vårt kött och fiskat. Det största problemet är lagringen av tex frukt och grönsaker under längre tid. Kylskåp är endast en mycket kortsiktig lösning då det däri ganska fort möglar. Min önskan när vi flyttat, är att vi ska bygga en jordkällare på gammalt vis. Där i är utan tvekan den bästa lagringsplatsen.

Önskar Er en fin dag 💕
Susanne